Part IV, Unidade Estudante BINOSA Kontinua Formasaun Microsoft Exel

Gambar
  Introdusaun   Microsoft Excel mak software ida ne'ebé popular ida, tanba ita bele hakerek, kalkula, analisa, no rai dadus husi forma tabela. Ne'e parte husi Microsoft Office ninian, Fou-foun Excel maka tenki sai tulun importante atu halo planilla finanseira, laporan, analisa data no halo kalkulasaun matemátika no estatístika. Microsoft Excel harii husi Dan Bricklin no Bob Frankston iha 1979 ho naran original "VisiCalc" (Visible Calculator), hanesan software spreadsheet primeiro ida atu la'o iha mikrokomputadór. Iha tempu ne'e, Visicalc hetan popularidade, tanba ne'ebé makas atu halo planilla finansial no kalkulasaun bisnis. Microsoft depois kontrata Douglas Klunder atu dezenvolve versiãun sidade, no iha tinan 1985, Microsoft lansa Excel primeira vez ba plataforma Macintosh. Excel hetan sukursu di'ak no Microsoft lansa versiãun Windows iha 1987. Ne'e torna Excel popular barak no kontribui ba dominánsia husi Microsoft iha merkadu software eskrítori...

Evita Hedonismo Hodi Hadi'a Moris Iha Futuru


Husi: Marcelino Tomae 



(BINOSAINFO) - Dala barak ema hakarak goza no kontente de'it ho moris no lakohi serbisu maka’as hodi hadi'a moris iha futuru. Ida ne’e sai obstaklu bo’ot ida ita oinsá atu bo’ok an. 

Problema seluk tan ne’ebe ita sempre hasoru ne’e la'ós hedonistiku de'it maibé iha mós prezente ne’ebé fatal, tanba ita nia moris dalaruma kontrola no komanda hosi parte seluk ka ema liur. Ida ne’e bele akontese tanba ita monu ona iha liafuan ida naran hedonismu ne’e katak, moris hakarak kontente de'it. 

To’o iha situasaun balun, ita dalaruma monu ba tentasaun aat, hanesan komesa involve an iha hemu tua, uza droga no seluk tan. Entaun ita nia kakutak ladun funsiona ho normál tanba influensia hosi droga. Iha momentu ida ne’e mak ita falla total.

Iha tempu futuru nian, ita nia orientasaun moris tenke avansa ho planu ne’ebé fixu tuir ita ida-idak nia mehi. Ita orienta ita nia aan hodi estuda no serbisu maka’as la'ós ona halimar. Ne’e duni desizaun hotu-hotu tenke foti tenke implementa para ita bele atinji ita nia mehi. Rezultadu moris iha futuru depende ba ita nia serbisu iha tempu prezenti nian.

Ita tenke kaer metin filosofia ida ne’ebé hateten katak, moris ne’e tenke aprende hosi pasadu no estuda hodi prezente no tau esperansa bo’ot ba futuru liu hosi serbisu maka’as. Se karik ita halo faillansu barak iha pasadu maka ita tenke hadi'a aan iha tempu agora no hetan nia rezultadu iha tempu oin mai. Se lae ita ko'alia folin laek.

Komentar

Postingan populer dari blog ini

"Valentine Day" Ne'e Loron Domin la'os Loron Sexual

Asesu Internet No Média Sosiál Iha BINOSA

Opiniaun Unidade Estudante Binosa (UEB) kona-ba Microsoft Word